Inspektera balkongerna i tid

Med tanke på hur älskade balkongerna är är det märkligt hur illa de ofta behandlats. Det räcker med en kort tur på stan för att hitta exempel på eftersatt underhåll. I många fall handlar det om rent estetiska skamfläckar, men det finns också betydligt allvarligare brister. Det har inträffat flera balkongras med personskador som följd de senaste tio åren.  


Beroende på när huset är byggt har balkonger konstruerats på olika sätt. Här är de vanligaste bristerna enligt Anders Thorsén på Cement och Betong Institutet:

Äldre hus (fram till 40 talet):

Balkongerna är konstruerade med en stålram (U-balk) som går in i väggen. Betongplattan vilar på den nedre delen av U-balken. Det säger väl sig självt vad som kan hända om balken är nästan sönderrostad. De här balkongerna hittade vi på Lilla Essingen i Stockholm. Här syns flera varningstecken: Putsskador där balken går in i väggen gör att man kan misstänka rostangrepp på balken. 

Rostskadorna kan uppstå en bit in i väggen och vara omöjliga att se med blotta ögat. Det syns också tydliga rostangrepp på stålramen. Kan vara livsfarligt eftersom räcket är fastsvetsat på ramen. Även betongplattan är angripen, vilket kan leda till nedfallande betongklumpar. Om ramen är skadad är det sällan ett alternativ att svetsa på ny balk. Ofta finns det inget gods kvar att fästa i. Ett alternativ kan då vara att hänga på en helt ny balkong. 

På 40- och 50-talen lät man armeringen i bjälklaget fortsätta ut, varpå man göt balkongplattan. Om dessa balkonger inte åtgärdats är de ofta i dåligt skick med armeringskorrosion. Armeringskorrosion orsakas av karbonatisering (neutralisering) av betongen. Karbonatisering är en kemisk förändring av betongen till följd av att inträngande koldioxid förstör det skydd som okarbonatiserad betong ger. Betongens pH sänks och korrosionsskyddet försvinner. Om det övre armeringslagret skadas kan balkongen vika sig. Ofta uppstår skador längs kanterna. Det syns tydligt på den halvt inbyggda varianten på bilden ovan. Här är risken inte att balkongen ska vika sig, eftersom den är förankrad i flera sidor. Men skadorna bör åtgärdas skyndsamt eftersom grannar under riskerar att träffas av nedfallande betong. Antingen bilar man bort cirka 20 centimeter och gjuter ny kant, alternativt gjuts en helt ny platta. 

Miljonprogramm ens balkonger från 1960- och 70-talen byggdes av prefabelement. Sätten att fästa balkongerna varierar - ibland även inom samma område. Balkongen nedan ska vila på fyra klackar. På grund av att betong av tvivelaktig kvalitet använts är en klack helt borta. Det kan helt klart uppstå personskador om balkongen tippar över. Det är vanligt med räcken i form av gjutna betongplattor. Här kan det vara svårt att upptäcka skador. En vanlig variant är att infästningen består av en uppstickande pinne som passar in i ett hål i plattan. Att komma åt att inspektera om det uppstått korrosion kan vara hart när omöjligt. 

Anders Thorsén har sett ett flertal exempel på problem som kan uppstå när två olika betongkvalitéer använts. De spänningar som uppstår kan få betongräcken på loftgångar och balkonger att kröka sig så att farliga springor uppstår och infästningar går sönder, varvid räcken kan lossna och falla ner.

Så kontrollerar ni säkerheten

  • För att inte drabbas av akuta och kostsamma renoveringar bör balkonger inspekteras av en sakkunnig person med 5-10 års mellanrum. Detta är fastighetsägarens ansvar.
  • Rost och småsprickor är varningstecken.
  • Nedfallande betongklumpar kan utgöra livsfara.
  • Sprickor och rost kring infästningar bör omedelbart kontrolleras. I värsta fall kan hela balkongen vika sig och falla ner.
  • Kontrollera flagnad målning och tätskikt. Plattornas översidor är ofta målade med vattenavvisande färg, om färgen släppt kan vatten tränga in och orsaka frostsprängning.
  • Balkongräcken kan behöva målas om vart tionde år. Kontrollera infästningarna mot ramen.


Ur: Bo bättre • NR 1/2007